El

Den totala elkostnaden för fastigheten består av tre delar: elhandel, elnät och skatter. På denna sida redovisas först den totala elkostnaden och därefter elnätsavgifterna för årets Nils Holgersson-undersökning.

Det sammantagna priset för el, det vill säga inklusive elnät, elhandel och skatter, har ökat med hela 17,7 procent sedan 2022.

Det sammantagna priset för el, det vill säga inklusive elnät, elhandel och skatter, fortsätter att öka med knappt 18 procent i årets undersökning (föregående år var ökningen nästan 47 procent). Det är framför allt elhandelspriset som ökat kraftigt. Liksom förra året har vi använt rörligt prisavtal för elhandelspriset i studien. Rörligt pris är den vanligaste avtalsformen.

För typlägenheten i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för all el på 925 kronor i månaden (790 kr/månad föregående år). Det är 19 procent dyrare i Malmö, kommunen med det högsta priset (1 103 kr/månad). I landets billigaste kommun, Umeå, är priset -33 procent lägre (621 kr/månad) än medelvärdet.

Elhandelspriset fortsätter att stiga kraftigt, se figuren ovan, med dryga 25 procent jämfört med föregående undersökning. Det som också framgår av bilden är att spotpriserna och därmed också det rörliga avtalet har minskat kraftigt det senaste halvåret jämfört med samma period i föregående undersökning. Det är därför sannolikt att vi ser lägre elhandelspriser i näst års undersökning.

Elpriset är sammansatt av elnätsavgift och elhandelspris (SCB:s statistik för rörligt elavtal rullande medelvärde 12 månader juli-juni och medel för el-område 1-4) samt gällande elskatt för aktuellt år och kommun.  På samma sätt som i förra årets undersökning gäller att elhandelspriset är det elhandelspris som gäller för det elområde som huvudtätorten finns i.

I figuren ovan redovisas det totala elpriset för de tio kommuner med lägsta respektive högsta elpriset i riket.

Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst total elkostnad samt medel för årets under-sökning, vilket var 166,4 kr/kvm jämfört med 141,4 kr/kvm för 2022 inkl moms. Det innebär en höjning på hela 17,7 procent. Till skillnad mot föregående undersökning är det kommuner från Skåne och Blekinge, d v s kommuner från elprisområde 4 som är de dyraste kommunerna. Kommuner med de lägsta elkostnaderna är kommuner från norra Sverige, elprisområde 1 och 2.

Umeå är den kommun som har den lägsta kostnaden för el (111,2 kr/kvm) och Malmö har den högsta (197,6 kr/kvm). För en lägenhet på 67 kvm innebär det 618 respektive 1 098 kr/månad. Skillnaden mellan kommunerna blir då 480 kr per månad och lägenhet.

I den sorterbara tabellen nedan redovisas de totala elpriserna för 2022 och 2023 uttryckt i kr/kvm tillsammans med de olika priskomponenterna elnät, elhandel, elskatt och moms. Den sista kolumnen redovisar prisökningen för kommunen mellan åren. (Källa: Energimarknadsinspektionen, bearb). Elhandelspris för olika elhandelsområden (Källa: SCB). Elskatt (Källa: Skatteverket).

Använd pilarna i respektive rubrik för att sortera efter alfabetiskt ordning alternativt numerisk ordning. I boxarna under tabellen kan urval på olika sätt väljas. Ovanför tabellen kan dels antal rader i tabellen väljas (se till vänster) och enskild sökning göras (se till höger). Symbolerna ovan sökboxen ger möjlighet att i tur och ordning exkludera kolumner, skriva ut tabellen, ladda hem tabellen i olika filformat alternativt kopiera tabellen.

Elnät

Efter en period med relativt stabila elnätspriser stiger priserna igen, med nästan 10% över hela Sverige, där det finns fall med prisökningar över 30 %. Samtidigt fortsätter skillnaden att vara stor – knappt 3 765 kr per lägenhet och år – mellan landets dyraste och billigaste kommun.

En typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten får en medelkostnad för elnät på 3 459 kr/lgh & år. Det är 56 procent dyrare i kommunen med det högsta priset, Sollefteå (5 389 kr/lgh & år). I landets billigaste kommun, Mölndal, är priset -53 procent lägre (1624 kr/lgh & år). Mellan den kommun med högst respektive lägst elnätsavgift skiljer mer än 3 765 kronor per lägenhet och år, visar Nils Holgerssongruppens kartläggning av elnätsavgifterna. 

Över tid har elnätspriserna gått upp kraftigt. Under de senaste tio åren har elnätspriset ökat med i snitt dryga 41 procent.  De tre stora bolagen Vattenfall, Ellevio och E.ON har monopol på elnäten i 141 av 290 kommuner, d v s i nära hälften av rikets kommuner, vilket ger dem en mycket avgörande position och deras prisjusteringar slår därför igenom stort i undersökningen.

Kommentarer till figuren ovan:

I snitt ökar elnätspriserna med knappt 10 procent (9,5%) sedan förra årsskiftet. Det är en kännbar höjning även om den är något lägre än konsumentprisindex, KPI, som har ökat med drygt 10 procent (10,6% mars-värden) under samma tidsperiod. Årskostnaden till elnätsbolaget skiljer sig stort mellan olika kommuner i landet. Den som bor i den dyraste kommunen betalar drygt 3 765 kronor mer i månaden än den som bor i den billigaste kommunen. Gapet har ökat markant de senaste fem åren.
.

Endast Elnät 2023

Figuren nedan är kopplad till ovanstående tabell och lämpar sig för ett maximalt urval av 50 kommuner (vilket motsvarar t ex Västra Götalands län). Om antalet kommuner är större så redovisas inte namnet på alla men staplarna finns representerade för samtliga kommuner. Genom att göra urval och sorteringar i tabellen ovan redovisas resultatet i figuren nedan.