Replik: Fullt rimligt att EU reglerar kopparimpregnerat trä som kan utgöra fara för djur och natur

Den 27 januari skrev riksdagsledamöterna Emma Hult (MP) och Larry Söder (KD) tillsammans med Svenska Träskyddsföreningens vd Fredrik Westin, en varnande artikel i Aktuell Hållbarhet. Hotet? Förslag på kommande EU-lagstiftning som ska reglera halten giftiga ämnen som används för att impregnera trä som brukas av många stora svenska företag inom träskyddsbranschen.  

Deras argumentation är ohållbar och alla undertecknare springer Träskyddsföreningens intressen. De vill nämligen inte att träskyddsmedel ska regleras, och då kan den ohållbara och potentiellt farliga urlakningen av koppar fortsätta. Författarna hävdar att framtidens klimatsmarta träkonstruktioner är hotade av ”EU:s byråkratiska hinder” som hämmar användning av träskyddsmedel, vilket skribenterna påstår kommer leda till ökad användning av klimatbelastande material som plast, stål och betong. Det är en väl tilltagen slutsats då det redan finns alternativa, effektiva och klimatsmarta träskydd på marknaden som lever upp till EU:s förordningar. 

Träskyddsmedel regleras under EU:s förordning Biocidal Products Regulation (BPR), vars syfte är att förbättra biocidprodukter samtidigt som den säkerställer en hög skyddsnivå för människor, djur och miljö. De träskyddsmedel som nu blir reglerade på EU-nivå består bland annat av vattenlösliga kopparsalter som separat klassas som farligt avfall och mycket giftigt för vattenlevande organismer. Enligt en nyligen utförd studie, gjord av IVL Svenska Miljöinstitutet, baserad på data från bland annat Svenska Träskyddsföreningen, står kopparimpregnerat trä för en sammanlagd urlakning på upp till 72 ton årligen, endast i Sverige. Det är en större andel än vad försäljningen av giftig båtbottenfärg bidrar med varje år. Att skribenterna är emot en reglering som förhindrar användning av miljöfarliga träskyddsmedel är en direkt kontrast till arbetet för en giftfri vardag som Kemikalieinspektionen driver och som bland annat Miljöpartiet står bakom.

Hult, Söder och Westin tycker att BPR är dåligt tillämpad för branschens behov och att den leder till försämrad innovation, då regleringen bland annat inte ger tillräckligt med tid för att utveckla miljövänliga träskyddsmedel. Men faktum är att Träskyddsföreningen har haft många år på sig att satsa på, och utveckla, alternativa träskyddsmedel. De har även haft tid att ta reda på och förmedla vad som händer med de kopparurlakningar som giftiga träskyddsmedel genererar. Den fortsatta användningen av kopparimpregnerade produkter har bidragit till att miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö ”inte kunnat uppnås inom utsatt tid.

”Träskyddsföreningen har haft många år på sig att satsa på, och utveckla, alternativa träskyddsmedel”

Vidare bör frågan ställas om det verkligen är rimligt att använda en så viktig metall som koppar i en applikation där den inte kan återanvändas? Jordens ännu inte utvunna kopparkällor täcker bara mänsklighetens behov i cirka 25 år till. Vi behöver tänka mer cirkulärt vid användningen av en metall som är viktig för så mycket.  

Endast sett till kolbindning så är det bra att använda mer trä utomhus generellt, men det är inte rimligt att det ska ske på bekostnad av en ökad spridning av giftiga kemikalier i samhället. Vidare är transparensen gällande mätning av träskyddsmedel i oberoende tester dålig bland svenska företag. Vi efterfrågar större transparens på tester och gemensamma satsningar i branschen för att underlätta för konsumenter att tolka resultaten av de oberoende rötskyddstester som finns att tillgå. 

Slutligen står vi bakom alla initiativ som för samhället mot en mer hållbar utveckling och produktion. Det hade vi förväntat oss av alla riksdagsledamöter från Miljöpartiet också. De borde stå bakom politik som förändrar regelverket för giftiga tillsatser i träskyddsmedel – inte springa Träskyddsföreningens intressen. 

Jens Hamlin
vd, Organowood AB