Ökad användning av trä som byggmaterial hotas av EU-byråkrati

Uppemot 80 procent av de i dag godkända träskyddsmedlen riskerar ett förbud. Därmed står vi inför ett läge där stål, plast och betong kommer användas alltmer.  

Ryggradsmässigt är det många som reagerar negativt när frågan om tryckimpregnerat trä kommer på tal. Oron för att påverka miljö och hälsa är påtaglig. Men med dagens avfallsförordning är faktiskt nytt impregnerat virke inte längre klassat som farligt avfall. 

På EU-nivå målas framtidens Europa upp i ett nytt initiativ, ”New European Bauhaus”. Målsättningen med initiativet är att skapa inkluderande, hållbara livs- och boendemiljöer i Europa de kommande åren. Svenska träprodukter har en unik position i denna satsning. Växande skog binder koldioxid och genom att använda trä i våra hus, infrastruktur och stadsmiljö får vi en mångårig fördröjning av koldioxidutsläppen till atmosfären. Sveriges regering presenterade nyligen förslag på ståndpunkt till ”New European Bauhaus” för ledamöterna i riksdagens Civilutskott. En majoritet bestående av S, C, V, KD och MP ställde sig bakom regeringens ståndpunkt om att framhålla vikten av trä som byggnadsmaterial. 

Trä som stommaterial i hus skyddas av husets konstruktion, men för att skydda träkonstruktioner i utsatta miljöer måste ibland träskyddsmedel användas. Träskyddsmedel används för att förlänga livslängden på trät. Det kan handla om träbaserade infrastrukturkonstruktioner som järnväg, elnätsstolpar, broar eller andra utemiljöer i trä. Sverige har varit en viktig part i utvecklingen av nya miljöanpassade träskyddsmedel och är i dag en av världens främsta nationer på att producera och utveckla skyddad träråvara. Vi har således en viktig roll att spela för att bidra i ett framtida hållbart Europa. Men det finns hinder som kan sätta stopp för utvecklingen.

Utveckling och produktion av träskyddsmedel är reglerat på EU-nivå under Biocidal Products Regulation, BPR. Syftet med BPR är att skydda såväl människor som djur och natur. Införandet av förordningen har fram till i dag resulterat i att många aktiva ämnen inte längre lever upp till kraven och därför inte längre är godkända och det tycker vi är bra. Riskerna med biocider måste vägas mot den nytta som de ger. Här har Sverige också varit pådrivande inom forskning och standardisering, bland annat genom bildandet av Nordiska Träskyddsrådet och inom europeisk standardisering för beständiga trävaror.

Avsikten med regleringen är att tvinga fram innovation och utveckling, men tyvärr är  tillämpningen dåligt anpassad till branschens speciella förutsättningar och leder i stället till försämrad innovation. Effekten blir att marknaden riskerar att stå utan trävaror med effektivt rötskydd. Träskyddsmedlens effektivitet måste klara de konstruktionstekniska beständighetskrav som marknaden ställer på beständigt trä, speciellt nu när trä ska användas på fler ställen och i högre grad kunna ersätta ändliga och miljö- och klimatbelastande byggmaterial som betong och stål.  

Att utveckla träskyddsmedel tar tid – tid som inte ges inom ramen för BPR i dag. Att varje land har sina nationella regelverk och tillämpningar gör dessutom att utvecklingen blir allt mer kostsam och tidskrävande, i synnerhet när ansökningar ska förnyas vart femte år. Därför vill vi att regleringarna anpassas för att främja innovation och ger långsiktiga förutsättningar för utvecklingen av hur vi skyddar trä i Europa. Vi ser gärna ett närmare nordiskt samarbete för att hitta vägen framåt på våra breddgrader.

Betongnormen är oerhört stark. Väldigt få ifrågasätter vilka kemikalier som tillåts för att ge betongen sina egenskaper, däremot är impregnerat trä kraftigt ifrågasatt. Vi vill se rätt material på rätt plats och skapa rättvisa förutsättningar för trä som byggmaterial. Sverige måste stå upp för utvecklingen, inte minst av klimat- och miljöskäl.

Emma Hult (MP)
riksdagsledamot och ordförande i civilutskottet

Larry Söder (KD)
riksdagsledamot och vice ordförande i civilutskottet

Fredrik Westin,
vd i Svenska träskyddsföreningen